Vackrast var ändå mamma, 1996

vackrast_var_mammaBeatrice och Salomon och deras barn bor lite utanför det samhälle i Västerbotten som Anita Salomonsson skildrat i sina båda tidigare romaner Änglabilder (1994) och Genom tidens handflata (1995). Pappan är byggnadsarbetare och vistas ofta borta från hemmet under veckorna, den centrala gestalten i familjens liv är på ett självklart sätt mamma.

Trots att romanen skildrar en tid fylld av fattigdom och svåra förhållanden låter Anita Salomonsson personerna i romanen behålla hela sin värdighet och gör det med en ömhet som tillåter oss att också se skimret över dagarna och glädjen i vardagen. Boken lyfter fram de storslagna föräldrarna Beatrice och Salomon. Trots de enkla och vardagliga omständigheterna är de människor skulle ha kunnat vara hjältar ur Odysséen.

Vi får följa hur familjen växer, lillgossen som dör bara några månader gammal. Beatrices självständiga men olyckligt ensamma syster, sömmerskan som reser runt i bygden och syr examenskläder åt barnen men som själv är barnlös, misstron mot och rädslan för överheten vare sig den representeras av skolläraren eller fattigvården.

Anita Salomonsson har skrivit en stor roman om livet i en liten by i norra Sverige, den här gången med sin egen mor i centrum för berättelsen.

Kommentera